Världens just nu roligaste komiker är utan tvekan Karl Pilkington, mest känd för att göra vansinnigt populära podcasts tillsammans med Ricky Gervais och Stephen Merchant, och för att ha begåvats med, som Gervais uttrycker det, ”a head like a fucking orange”.
Karl är en vardagsfilosof av rang med diverse mer eller mindre skogstokiga teorier om allt mellan himmel och jord, och är enligt egen utsago helt omedveten om varför folk tycker att han är så himla rolig.
I trions nya podcastserie, ”The Ricky Gervais Guide To…” (att Ricky Gervais fortfarande är det stora varumärket rådet det inga tvivel om), avhandlar de olika tunga ämnen som exempelvis konst, filosofi, naturhistoria, och vad framtiden kan tänkas ha sitt sköte. Precis som i den förra podcasten består mycket av humorn i Karls totala oförmåga till abstrakt tänkande, där metaforer alltid tolkas helt bokstavligt, och teoretiska koncept blir reducerade till pragmatiska analyser ur Karls eget liv, alternativt de insekter han observerar om dagarna. Varpå Ricky Gervais gapskrattar och i falsett skriker åt Karl vilken jävla idiot han är (vilket alltid triggar åtminstone mina spegelneuroner). Och så Stephen Merchant som ständigt skjuter in till ytan uppmuntrande småord som ”right”, ”sure”, och ”of course” med oöverträffat torr sarkasm, lika typiskt brittisk som Harrington-jackor och sommmarmysiga mord bland Earl Grey-drickande lantisar i pittoreska stenhus.
Men det roliga återfinns också i Karls förmåga att med perfekt komisk tajmning leverera fullständigt oväntade repliker. Som vid ett tillfälle när Gervais och Merchant diskuterar vad de skulle göra om de visste att världen inom kort var på väg att gå under, och frågar Karl vad han skulle göra, varpå han svarar: ”I’ve always wanted to kick a duck up the arse.”
Mycket handlar som sagt fortfarande om vilken idiot Karl är. Ricky och Stephen mobbar honom som vanligt för hans vanvettiga teorier, och i varje avsnitts inledning presenterar Ricky sig själv och Stephen som universitetsutbildade och framgångsrika skribenter, och Karl blott som en obildad idiot. Men för någon som har följt Pilkington genom åren är det inte utan att jag känner att han faktiskt har blivit aningen smartare, eller åtminstone mer påläst, och jag ertappar ofta mig själv med att hålla med honom istället för de andra två, vars ständiga försök att få Karl att säga hysteriska saker över tid har blivit alltmer genomskinligt och tröttsamt. Bäst är det nästan alltid istället när diskussionen känns mer uppriktig, som om de faktiskt försöker lära Karl någonting – vilket naturligtvis alltid misslyckas med kolossalt underhållande resultat.
Karls intellektuella utveckling innebär dock bara att han har gått från en mental ålder på åtta till tio år, för, tro mig, det råder inga som helst tvivel om att den här killens komiska genialitet ligger i hans psykiska och sociala handikapp, en brist på mentala barriärer där ingen personlig anekdot är för personlig, och i hur han liksom sprutar ur sig alla de tankegångar som alla då och då tänker men oftast har vett nog att hålla för sig själva, eftersom andra människor annars skulle tro att man var spritt språngande galen, och antagligen på väg till affären för att diskutera Palme-mordet med lite random folk och sedan ha kinky sex med mejeriavdelningen.
Den första podcasten, ”The Ricky Gervais Show” , har blivit animerad och börjat sändas på HBO. Det är högst oklart vad animationen i själva verket bidrar med rent humormässigt, med det är väl kul att podcasten når en större publik, antar jag.
Se även ”Satisfied Fool”, Karls eget program från 2007 där han åker omkring och frågar diverse smarta personer om de anser att deras intelligens har gjort dem till lyckligare människor.
Det sista avsnittet av ”The Ricky Gervais Guide To…” släpps snart och kan införskaffas via exempelvis iTunes.
